FRIENDS?

Ni kan bara dra åt helvete just nu.
Jag försöker finnas där och ställa upp så mycket jag kan.
Jag försöker visa min uppskattning av att ni är en del i mitt liv.
Jag försöker berätta hur fina personer ni är.

Jag sitter här hemma, mår dåligt över att inte ha träffat er på två dagar. Två dagar! Det är ingenting, men när det gäller er så är det fan för mycket. Jag ringer för att höra hur ni har det, för att få höra era röster. Jag ser på bilder av er varje dag. Jag sover så ofta jag kan för att få drömma mig bort till Örebro, till er.

När jag ringer så får jag bara höra ett drygt jävla svammel, ingen tar någonting på allvar. Jag ringer er för att ni får mig att må bra. Jag håller på att gå i botten och jag vänder mig till er för att jag mår dåligt.
Vill ingen av er finnas där för mig precis som jag vill finnas där för er?
Jag börjar tro att vissa personer har rätt om er, men det är inget jag vill tro. Men dom senaste två dagarna har ni bara fått mig att må sämre.

Att få sakna er och tänka på er är det enda som får mig att vilja gå upp på morgnarna. Ni betyder faktiskt mer än ni tror.



Kommentarer
Postat av: carina andersson

Felicia förstår du nu vad jag menar nu har du ingen lägenhet kvar som alla kan vara i och då är du inte intressant längre. dom har nu ingen nytta av dig längre det är så det fungerar med dessa människor det är inga riktiga vänner om dom inte kan utnyttja eller ha nytta av varandra skaffa dig fina vänner istället, det är du värd

kram extra mamman Carina

2010-06-04 @ 10:31:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0