Love them, no matter what.
Imorn kommer ju min pappa och min gudfar Kiben ner till Örebro. Jag och b-friend ska käka grekiskt på Efesos och sen blir det hockey för fulla muggar!
Jag tänkte berätta lite om när det gick riktigt illa för dom, när jag höll på att mista min pappa förra året.
Jag hade kunnat vara utan far nu, så jag vill börja med att tacka min gudfar Kiben som rädda livet på min egen pappa.
Dom åkte till Älvkarleby för en fiskehelg. En fiskehelg som inte började så lyckligt.
Dom satt i en båt på älven för att ro ut till en liten ö. Båten slog i en sten och slog runt så båda åkte ner i vattnet. De va ca 20 meter till land så pappa började simma ryggsim lugnt, tillslut var ryggsäcken vattenfylld och kläderna var jättetunga så han sjönk som en sten men försökte förjäves hålla sej över vattenytan. Efter att tag tog krafterna slut och han ropade till Kiben "Jag orkar inge mer, jag ger upp nu" och så gav han upp och sög in vatten i sina lungor med flit. Nåt pappa inte har minne av nu. Då hade Kiben som själv var minst lika utmattad två val. Antingen att försöka ta sej in till land och lämna pappa i vattnet mot en säker död, eller att försöka rädda han och i värsta fall dö tsm med han. Kiben var en hjälte och valde att frösöka hjälpa pappa. Han lyckades få tag i han och sa åt han att hålla i honom hårt i armarna och pappa gjorde som han sa, omedvetet. Sen kom en flugfiskare och lyckades på nåt vis få upp dom. Ambulansen han dit under tiden också.
Min pappa var livlös när dom fick upp han ur vattnet, i stort sett död. Men dom lyckades återuppliva och rädda honom. Under tiden stog Kiben på grunt vatten, han stog där i 15 minuter, han hade inte ens kraft att gå några meter då, han stod bara och såg på när dom pumpade vatten ut lungorna på pappa.
Pappa kommer inte ihåg något från dehär, bara att han försökte hålla sig över vattenytan ett tag, sen är det svart.
Efter en massa kontroller i ambulansen så fick dom skjuts upp till sin stuga dör dom tog en varm dusch eftersom att dom var så nedkylda.
Pappas fiskegrejor för 30000:- , båten, jackorna, ryggsäckarna och glasögon drogs med strömmen.
Men huvudsaken är att dom båda lever.
Allt dehär fick vi i familjen reda på två dagar senare, när dom kom hem. Deras mobiler funkade ju inte.
Nu vet jag hur lätt man kan mista en förälder och jag ångrar verkligen hur jag betér mej mot dom ibland.
Var rädda om era föräldrar, helt plötsligt en dag kan dom bara vara borta.
Älska era föräldrar, hur jobbiga dom än är.
<3
Jag tänkte berätta lite om när det gick riktigt illa för dom, när jag höll på att mista min pappa förra året.
Jag hade kunnat vara utan far nu, så jag vill börja med att tacka min gudfar Kiben som rädda livet på min egen pappa.
Dom åkte till Älvkarleby för en fiskehelg. En fiskehelg som inte började så lyckligt.
Dom satt i en båt på älven för att ro ut till en liten ö. Båten slog i en sten och slog runt så båda åkte ner i vattnet. De va ca 20 meter till land så pappa började simma ryggsim lugnt, tillslut var ryggsäcken vattenfylld och kläderna var jättetunga så han sjönk som en sten men försökte förjäves hålla sej över vattenytan. Efter att tag tog krafterna slut och han ropade till Kiben "Jag orkar inge mer, jag ger upp nu" och så gav han upp och sög in vatten i sina lungor med flit. Nåt pappa inte har minne av nu. Då hade Kiben som själv var minst lika utmattad två val. Antingen att försöka ta sej in till land och lämna pappa i vattnet mot en säker död, eller att försöka rädda han och i värsta fall dö tsm med han. Kiben var en hjälte och valde att frösöka hjälpa pappa. Han lyckades få tag i han och sa åt han att hålla i honom hårt i armarna och pappa gjorde som han sa, omedvetet. Sen kom en flugfiskare och lyckades på nåt vis få upp dom. Ambulansen han dit under tiden också.
Min pappa var livlös när dom fick upp han ur vattnet, i stort sett död. Men dom lyckades återuppliva och rädda honom. Under tiden stog Kiben på grunt vatten, han stog där i 15 minuter, han hade inte ens kraft att gå några meter då, han stod bara och såg på när dom pumpade vatten ut lungorna på pappa.
Pappa kommer inte ihåg något från dehär, bara att han försökte hålla sig över vattenytan ett tag, sen är det svart.
Efter en massa kontroller i ambulansen så fick dom skjuts upp till sin stuga dör dom tog en varm dusch eftersom att dom var så nedkylda.
Pappas fiskegrejor för 30000:- , båten, jackorna, ryggsäckarna och glasögon drogs med strömmen.
Men huvudsaken är att dom båda lever.
Allt dehär fick vi i familjen reda på två dagar senare, när dom kom hem. Deras mobiler funkade ju inte.
Nu vet jag hur lätt man kan mista en förälder och jag ångrar verkligen hur jag betér mej mot dom ibland.
Var rädda om era föräldrar, helt plötsligt en dag kan dom bara vara borta.
Älska era föräldrar, hur jobbiga dom än är.
<3
Kommentarer
Trackback
